Elegi vid första frosten

 

 

1. Emma, hon ligger så fridfullt i vaggan. Andersson kurar ihop sig intill.
|Em |Am |D7 |Em |Em |Am |D7 |Em
Emma är naken, berövad sin stolthet. Anderssons tankar, dom far som dom vill.
|G |G |B7 |B7 |C |C |G |G
Han tänker på soliga dagar, på kvällar så långa som så.
|Am |Am |Em |Em |D7 |D7 |G |G
Han tänker på glödheta nätter och på vad man kan göra då.

 

Refr. I Bohuslän höres ingen sång. På klippan syns ingen solande gäst.
|C |C |G |E7 |A7 |D7 |G |G
Dörren är stängd ut till min balkong och ingen sol i nordväst.

 

2. Andersson griper sin nalle i fickan, ringer ett nummer som han ringt förut.
Söderman svarar, han tiger och nickar. Festen är nu för den här gången slut.
Långt är till vårknoppar brister, långt är till blommande äng.
Andersson vänder på klacken och börjar sin långa färd hem.

 

Refr. (x2)